Back in Jönka!

Jaha nu var det ett tag sedan jag skrev något här inne!

Mitt äventyr i Sthlm är nu över för den här gången, just som jag hade blivit en fullfjädrad 08:a med fullständigt tunnelbane-vett så drar jag mig tillbaka till de småländska skogarna!

Sista veckan i sthlm var hektisk! Efter att vi avnjutit valborg i Uppsala, som resulterade i ett gäng tomma saftflaskor och en länsad kinabuffé var det tillbaka till Prime för min sista vecka. Dock hann jag med en fin middag på Melkers restaurang Grill med Lisa, utnyttjade mitt presentkort från prime då min studentekonomi annars inte tillåtit denna måltid!

Sista veckan på praktiken alltså, fullfart alla tre dagar som återstod sedan ett väldigt trevligt avtackande som reulterade i ett par skor!

Tillbaka i Jönköping har jag hunnit med att leka konsult med Mange och dragit de juridiska bestämmelser som gäller för att få ha sprittillstånd för Malin på Ztyle.

Det var en trevlig tid i Stockholm, och jag kommer ju förgylla denna stad med min närvaro igen i sommar då jag ska fortsätta hålla till på Slussplan 9.

Jag kommer även då fortsätta mina analyser om hur huvudstaden fungerar på sommaren, kanske hur man ska bete sig för att hanetra tre dussin vilsna japaner i gamla stan?

Bloggen fortsätter i större eller mindre utsträckningar, fortsätt titta in!

Tack för mig ett tag!

Hat trick!

Gamla stan 17.31:

Möter Johan Wahlström från "parlamentet" vid t-bane spärrarna pratandes i mobiltelefon!

Huxflux ser jag min tredje kändis idag, jag verkar ha öppnat pandoras box och den är full av b-kändisar!

Jag har sett tre b-kändisar, om man då gör kändis-matten får man det till 1,5 A-kändis... eller? Det är i alla fall till ett värde som man kan likna vid att ha sett John Stamos från "Huset fullt".

Det är nästan lika stort som när jag och Johan en kväll på hotell Kramm i Kramfors pratade med mannen som i filmen "Jägarna" alltid gråter och är snorig.

/Daniel Nyhlén

Lunch update!

Gamla stan 12.52:

Therese Alshammar med kaffekopp, förvånansvärt torr!

Man kan lätt tro att detta är påhittat p.g.a. förra inlägget men icke!

Som hollywood fast långt ifrån!

Gamla Stan 08.41:

Möter Siwert Öholm med gångstavar!

Ännu en celebritet till samlingen!

Avklarade:
Mamman i tomten är far till alla barnen
Josefin Bornebusch
Filip Hammar
Tomas Bodström
Annika Duckmark
Björn Hellberg
Stephen Simmons
Han som vann pokerfejs
P.Diddy ( Såg en vit limousine med tonade rutor utanför Berns, jag antar att det var han)
Den svarta kvinnan som var med i andra säsongen av tjockholmen
Room Service-bilen

Mål att se:
Ernst Kirschsteiger
Fredrik Wikingsson
Nalle Knutsson
Han som var med i första säsongen av Wild Kids, han från Sävsjö
Ulf Brunnberg
Lasse Berghagen
Dilba
Hon i Gina Tricot-reklamen
Den rödhåriga tjejen som var med i "En fyra för tre"

J*vla pinnar!

Om ni tyckte förra inlägget hade för tunn Stockhomsanknytning så kommer här nåt i hästväg! Jag väldigt ofta under min vistelse här på Prime varit och käkat lunch med mina medarbetare och varje gång har vi varit på normala ställen. Men denna gång hände det! Vi gick till en Japansk restaurang, "Ok!" tänkte jag.. Det kan väl vara gott! Vi gick upp til llunchstället och jag inser efter ett litet tag att det här stället i princip bara serverar sushi. Paniken spreds sig i kroppen och jag tänkte "Faaaan! Hur ska jag nu bete mig nu!".
Jag sätter mig nervöst vid bordet och börjar läsa i menyn, som tur var så kunde man även beställa andra rätter. Jag kunde pusta ut ett tag efter jag beställt några kycklingrullar. De andra beställde dock den råa fisken, förutom min bundsförvant från Östersund som också beställde kyckling. Helt plötsligt får jag tå skålar under näsan, en innehållandes majs och sjögräs(!!) den andra innehöll nån vätska med nån slags vit klump i. Jag satt motvilligt i mig sjöväxterna med min kinapinnar. Jag var inte riktigt säker på hur jag skulle hantera skålen med vätska, så jag lät den vara ett tag.

Jag får in min mat, verkar gott! Jag vågar dock inte fråga om bestick eftersom alla andra är så jävla flinka med pinnarna, så jag börjar käka. Sen helt plötsligt är det nån i sällskapet som faktiskt ber om kniv och gaffel efter han satt i sig sin sushi! Jag hade ju redan börjat käka så jag kunde ju inte be om bestick! Så jag satt och åt min mat med pinnarna, blev mer och mer frustrerad över att jag bara får in tre riskorn åt gången. Samt att jag börjar få kramp i tummen. Jag satt där och hatet mot pinnarna börjar nu gå ut över hela landet Japan! En timme senare har jag fått i mig det jag kan av maten men blir blåst på en liten hög ris som inte går att fiska upp. Då inser jag att alla runt bordet har tömt sin skålar med vätskan och jag har missat hur de bar sig åt. "Jävlar, hur ska jag hantera det här, ska jag dricka det ur skålen? Var det så de gjorde?" Jag gav upp! Helt slut går jag därifrån tillbaka till kontoret!

Vardagsmat för Stockholmare kanske, men för mig var det som att komma till en ny planet!

Piren igen!

Helgen spenderades i goda vänners lag när vi var tillbaka i Jönköping för en snabbvisit! Wetterlind fyllde år och ställde till med fest för hela slanten. Dagen startade dock med nåra kalla och en macka från subway ute på piren i den härliga vårsolen.

Skönt att komma från storstaden ett tag och få åka tillbaka till småland för att känna på studentlivet igen. Vi samlades till hockeyn och började förbereda kvällens bravader, som en extra födelsedagspresent fick Jonte uppleva Modoseger och en utjämning till 3-3 i matcher!( Vi kommer närmre och närmre Jonte!) Härligt havannainsperad klubb sedan med de gamla klasskompisarna och eftersom jag druckit dansvatten hela kvällen var det en självklarhet att det blev dans natten lång!

På söndag bar det av till Stockholm igen, med en smått nervös och streassad förare (läs Patrik) som kämpade mot sin skräck gentemot spårvagnar och finlandssvenska gubbar i Norrköping. När man åker rondell kan man hamna varsomhelst!

Nu blåser jag på en halv vecka i stuprörsjeans-meckat, sen hem till K-fors för rekreation!

Skönt att slippa passa tunnelbanan i Jöpnköping 04:29!

Simma lugnt!

Tjacka lya på söder?

Nu har jag varit i den urbana djungeln ett bra tag. Den här staden börjar ta ett stadigt grepp om mig, lika stadigt som HV's grepp om MoDo ( jag har inget försvar jonte).. Jag har funnit mig själv göra saker som jag absolut inte skulle kunna tänkt mig.. I veckan höll jag på att tackla omkull en tjej version mindre i trappan upp till tunnelbaneperongen när jag ursinnigt likt djurisktbeteende försökte hinna med tåget ut till Alvik. Som att jag inte visste att det går ett till om 2 min. Men jag hann med det och kände mig nöjd, inte bara för att jag hann med utan att jag fick hoppa in genom dörrarna medan de stängdes. Det är ett bra sätt att fånga de andra passagerarnas uppmärksamhet och få vara i centrum, alla tittar på en och man nickar nöjt till några för att kommunicera: "joorda serru, på håret det där!"

Till råga på allt så har jag nu även blivit bekant med Stockholms innerstadstrafik genom att ha fått köra bil inne i stan två dagar på raken. Jag måste säga att jag känner mig ganska nöjd med resultatet, det tog inte lång tid förrän jag hade järnkoll även vid de trångaste tillfällen. Jag tog plats och trängde mig i trafiken likt Anna Book vid en mongoliskbuffé. Dock lyckades jag göra två vändor in på Lilljeholmen då jag skulle till Hornstull, men lite svinn får man räkna med! Men jag har märkt att man efter ett tag utvecklar en slags "road rage" ( ni som är över 35 och läser denna bloggen läs trafikilska) gentemot de andra trafikanterna och människor som rör sig i trafiken, man känner att alla gör fel utom en själv!

Hur ska jag efter denna vistelse i Stockholm avvärja mig denna menatlitet som mer och mer tränger sig på mig!

I ett tappert försök att sätt en rubrik på detta inlägg valde jag att använda nån slags stockholmsterminologi för att symbolisera den dock sakta men säkra omvandling som börjar ske...

Börjar hästsvansen att komma tillbaka?
Västerås - Örebro 0-1

Up to date!

Oj nu har jag inte uppdaterat bloggen på ett tag. Har faktiskt inte haft tid. Jag har under tiden jag skrev sist hunnit med ganska mycket. Jag har varit med och arrangerat min första pressträff där jag fick äran att träffa personer som Mattias Sunneborn den gamla längdhopparen som tydligen har tron att kvinnor går i gång på män som lagar mat och dricker vin i bar överkropp.

Sunneborn till Tommy Myllymäki, årets kock:
"Fan du måste få skitmycke brudar!"

Inte den högsta kvaliten på kändis kanske men dock väldigt roligt. Jag har även hunnit med att vara en sväng till Stockholms nordligaste förort Åre och åkt lite skidor. Flög hem på torsdagen och stack till Åre över dagen igår(läs lördag). En hejdundrandes massa skidåkning som känns i mina tunnelbaneben idag.. Även en del öl som känns i mitt huvud.
Känns konstigt att åka typ 80 mil norr om sthlm och ändå vara omringad av stockholmare som faktiskt befinner sig i sin naturliga miljö dvs i mycke trängsel och långa köer.

Idag bär det av tillbaka till storstaden och fortsatt praktiserande. Jag återkommer snart med ett nytt inlägg.. Har föresten analyserat yrket flygvärdinna som jag inte orkar skriva om nu.

Balans?

Satan! Pendel-flirtandet har vissa brsiter har jag upptäckt, detta skottsäkra system för att underlätta pendlandet kanske inte är helt bra. Jag gjorde en fatal pendel-flirt miss! Följande Scenario:
Jag kliver på T-banan och efter ca: 2 min har jag hittat mitt "flirt-offer" jag påbörjar taktiken jag nämnde i förra inlägget, tjejen tittar på mig och ler lite lätt.. Great Success, tänker jag! Men efter ett tag inser jag att tjejen som sitter snett bakom henne oxå börjar le. Hjälp!! Jag inser nu att jag utan min mening och vetskap sitter och parallell-pendel-flirtar.. Detta är en teknik jag som ny stockholmare ännu inte utvecklat till fullo! Följden blir att jag avslutar verksamheten och börjar i panik röra på blicken i hela vagnen för jag är alltså tillbaka i det tidigare nämnda pendelproblemet där jag nu inte vet vart jag ska titta! Jag måste helt enkelt lära mig parallell-flirtandet för att inte hamna i denna jobbiga situation igen!

Varför håller människor på att ramla omkull i tåget varje gång det börjar åka, det vet väl för tusan om att tåget kommer åka framåt, dom har ju åkt med tunnelbanan tusen gånger?

Planka?

Nu har jag kommit på ett bra knep för att lösa det där problemet jag nämnde i förra inlägget. Det där om att man inte vet vart man ska titta när man åker tunnelbana. Jag har helt enkelt börjat pendel-flirta, man väljer ut nån tjej som sitter en bit bort åt motsatta hållet om en själv och bara börjar små titta på henne. Tilslut ökar man intenciteten och ser till att "offret" märker att man tittar. Det som är viktigt att tänka på är att man bör sluta titta på "offret" om denne inte tittar tillbaka. Men om hon svarar på dina blickar är det bara att sitta och ha trevligt fram tills det att någon utav er ska av tåget. Ett bra sätt få tiden att gå samt att det blir lite roligt!

Ännu en fundering har växt i mitt huvud. Om man har SL-kortet och ändå väljer att hoppa över spärrarna som en del gör när de vill planka på tunnelbanan kan man väl inte bli tagen för plankning?

Fredags vin och chips för att inte tala om schlagern! Prime vet hur man håller uppe arbetsmoralen!

Imorn ä det måndag, då ska jag inte aktivera larmet, blir bara så dramatiskt!